När bouppteckningen efter en avliden person blivit registrerad hos Skatteverket skall ett arvskifte upprättas om det finns fler än en dödsbodelägare. Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna, där det bestäms på vilket sätt kvarlåtenskapen (arvet) efter den avlidne skall fördelas. Innan den avlidnes tillgångar kan fördelas måste dödsboets skulder betalas, eller medel i vart fall avsättas till dessa. Normalt medför arvskiftet att dödsboet blir avvecklat och således upphör att existera.

Bodelning mellan makar skall enligt lag ske då äktenskapet upphör på grund av äktenskapsskillnad eller vid makes frånfälle. All egendom som är giftorättsgods i ett äktenskap skall enligt huvudregeln ingå i en bodelning. Om någon av makarna eller båda äger egendom som är att anse som enskild till följd av ett förordnande i testamente eller gåvobrev (från annan än makarna själva) eller av ett äktenskapsförord, skall sådan egendom ej ingå i bodelningen.

Bodelning mellan sambor sker om den ena eller båda samborna begär det. Vid ena sambons frånfälle kan endast den efterlevande sambon begära bodelning, inte den avlidnes dödsbodelägare. Begäran skall göras inom ett år från det att samboförhållandet upphörde. Bodelningsbar egendom är bostad och bohag som anskaffats för gemensamt begagnande. Det spelar ingen roll vem som äger eller har betalt egendomen – den blir bodelningsbar om den anskaffats för gemensam användning.

Makar har en möjlighet att bodela under ett bestående äktenskap. Ett sådant bodelningsavtal upprättas frivilligt av makarna och görs normalt för att klargöra ägandeförhållandet avseende viss egendom eller för att jämna ut inbördes förmögenhetsförhållanden.

En bouppteckning är en faktasammanställning över en avliden persons tillgångar och skulder per dödsdagen. Av bouppteckningen skall legala arvingar och universella testamentstagare framgå (dödsbodelägare) liksom efterarvingar. Dessa skall enligt lag kallas till en bouppteckningsförrättning. En sådan förrättning måste hållas inom tre månader från dödsfallet. Sedan förrättningen ägt rum skall bouppteckningen inges till Skatteverket senast en månad senare. En registrerad bouppteckning kan sedan sägas utgöra en slags ”identitetshandling” som visar vem som äger rätt att företräda dödsboet.

Med detta avses att jag hjälper till med att få ett dödsbo fullt avvecklat – från början till slut. Boet utreds, abonnemang sägs upp, eventuell lägenhet sägs upp, röjs ur och städas, eventuella försäkringar utreds, dödsbodelägare kallas och bouppteckning förrättas. När bouppteckningen blivit registrerad hos Skatteverket upprättas ett arvskifte om den avlidne hade fler än en dödsbodelägare. Inför arvskiftet kan egendom behöva avyttras mm. Jag finns med under hela resans gång till dess att allt blivit fördelat och dödsboets existens upphört. Detta under förutsättning att tvist inte uppstår.

Genom att upprätta en framtidsfullmakt kan du undvika godmanskap för det fall du senare i livet skulle bli dement exempelvis eller råka ut för en stroke som gör att du inte längre kan tillvarata dina personliga och ekonomiska angelägenheter. Framtidsfullmakten gäller först om/när sjukdomstillståndet inträffat. Dessförinnan kan enbart en vanlig fullmakt användas vid behov.

Jag kan upprätta en fullmakt för specifika ändamål eller en generell sådan, om du vill att någon skall utföra något i ditt ställe.

Jag kan förvara ditt testamente om det upprättats här hos mig.

Om du vill ge bort viss egendom till någon kan ett gåvobrev i vissa fall krävas. Så är fallet när du vill ge bort del av eller en hel fastighet (fast egendom). För att mottagaren skall erhålla lagfart för fastigheten krävs en gåvohandling som ligger till grund för lagfartsansökan.

Ett gåvobrev kan också bli aktuellt när du vill skänka annat än en fastighet, exempelvis pengar eller annan egendom (lös egendom) då gåvan skall vara villkorad. Det vanligaste villkoret är att givaren vill göra gåvan till mottagarens enskilda egendom.